vädret, det absolut viktigaste som finns

jo men jag har ju lovar lilla ribäka att jag ska skriva idag. deadline klockan zwölf. eftersom vi lever i den yttersta tiden och domedagen stundar osv osv så finns det inte många roliga saker i "livet". alla är apatiska. själv är jag totalt oinspirerad men det börjar vända lite för det finns två saker man kan tänka på i dessa bistra tider 1. har vi tur går jorden under den tjugoförsta december och 2. om den inte skulle göra det så är det mindre än tre veckor kvar till årets mörkaste dag och därifrån blir det bara ljusare (på alla sätt).
 
nä men har hittat lite fakta om hur året varit varsågoda: "tio av elva månader har regnat bort", "sedan juli har det regnat 62% av alla dagar" "i oktober var det sol sammanlagt tre och ett halvt dygn", "i juli brukar det falla ungefär 68 mm regn. i år regnade det 97". JA MEN ALLTSÅ det är ju inte märkligt att man går ner sig??? tänker att herregu om det inte blir bättre snart blir det typ den känslan som när edvard munch känner sig... "lite ledsen". och strax därefter en oro som kan liknas vid när van gogh känner sig "lite nere" (jag tror att presens blir rätt här för jag har fått lära mig att allt historiskt beskrivs i realtid. fick dock inte lära mig varför? för att det ska verka mer spännande kanske. obs presensgrejen kanske endast gäller "historia-historia" alltså kungar och skit. vet inte!!! vid närmare eftertanke: skitsamma?) nu känner sig visst både munch och van gogh solidariskt "lite blå" så jag måste sluta. HERREGUUUUUUUUUUUUU
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0