den trettonde aposteln

När jag kom hem stod trappsoparen och arbetade utanför min dörr. Jag sa hejhej och han svarade hej. (Alltså varför hälsar man alltid på ALLA som befinner sig i samma trappuppgång? Hitler hade kunnat stå där och jag ba: "hejhej" och sedan gått vidare). Han fick liksom pausa i arbetet medan jag öppnade dörren och då sa han, för att småprata gissar jag,  "det är tungt att städa när man är 58 år". Jag svarade "Du, det är tungt att städa när man är 22 också!".
Alltså vem är jag? Det var liksom en gammal risig gubbe från samhall som sopade. Fatta trist jobb! Kunde jag inte bara sagt något lämpligt och sedan gått in i min (katastrofalt stökiga) lägenhet och tänkt det där tyst för mig själv?

fast ändå.. gnällgubbe