den trettonde aposteln

På tal om spårvagnsmiffon, igår när jag åkte från kalaset så satt jag minding my own buisness och läste en bok. Då lutar sig en man fram mot mig, typ en "pappa" och börjar prata om att jag har en bok och ställer massa frågor. Jag tänker att det här var ju typiskt, orkar fan inte bli antastad ikväll. Jag svarar honom kort men är inte oartig för den sakens skull (för det "är man ju bara inte"). Jag återgår till min bok men efter en kort stund kommer han och sätter sig på sätet bredvid mig. ÅNEJ! Orkar fan inte. Då viskar han till mig "hoppas du inte tror att jag är en obehaglig typ men jag blir lite rädd för mannen som satt bredvid mig där, HAN är en obehaglig typ". Jag ba "okeeeej" och blir nyfiken på den andra gubben. Pappa-mannen och jag pratar böcker och han är faktiskt inte en obehaglig typ utan en vanlig man som var rädd på spårvagnen, han åker aldrig spårvagn annars. Då kommer den obehagliga mannen och blandar sig i samtalet, ba "har ni läst min favoritbok bibeln?" och tar sig för hjärtat. Sedan pratar han vidare på ett mycket sorgset sett om att han är en ängel och känner två andra änglar och att de är trötta på att gråta (!). Han själv är en ärkeängel tydligen. Så nu har jag träffat en sådan, inte vacker alls.

Efter den spännande resan gick jag till Mirjis där även Arvin var och vi spelade Who am I och googlade snygga killar. Är lite lugnad av att Arvin är mer pank än vad jag är, han ba "jag har kanske 400 för resten av månaden, eller förresten inte nu längre jag köpte ju snacks". Då skrattade jag skadeglatt.